Yami = bra bortförklaring
Haha nu fick Yami bli rubriken igen. Men kom och tänka på en sak när jag gick till köket och hämtade glass nyss. Och idag så kom brödkillen till oss. Alltså han som levererar bröd till oss. Och eftersom jag heter Mikaela så är jag en sån person som är skicklig på att komma med bra bortförklaringar när jag skämmer ut mig själv.
Men back tooo the story. Brödkillen, story 1. Han stod och packade upp allt bröd, sen hade han ställt en vagn fylld med bröd i mitt framför personaldörren. Så när jag skulle ut därifrån så slog jag upp dörren så vagnen åkte iväg. Och rakt på en tant dessutom. Tanten kollade på mig oroväckande och jag sa fort förlåt, sen ser jag hur brödkillen verkligen kollar snett på mig. Men hallå, det var Han som ställde vagnen där!? Jag sprang fort in igen och gick utevägen in till affären.
Brödkillen, story 2. Jag skulle lägga upp alla bullar. Och bullarna är väldigt långt ner, så när jag ska placera dom på sin plats så måste jag böja mig ner. Så jag stod där och böjde mig ner och la upp bullarna. Med rumpan i vädret och en brödkille i närheten så visade det sig att det inte alls är en bra mix. Jag kände hur någon stod och stirrade på mig. "Vad gör jag för fel nu?" tänkte jag. Sen ser jag att brödkillen bara står och glor. Båda fick ögonkontakt och det blev väldigt pinsamt. Jag menar.. Han är lite för gammal för mig, oooch en brödkille. Allt fortsatte som vanligt förutom rumpan i luften. Men sen ska han gå bakom mig, och jag märker ingeting, så när jag ska böja mig ner fort så slår min rumpa in rakt på hans ben. Snacka om att det kändes som att jag hade jätte röv.
Brödkillen, story 2. Han höll på att avsluta sitt arbete på lagret. Och det hade jag ingen aning om. Och det brukar alltid vara tomt på lagret. Dom enda som hänger där är väl jag och Pettri. Och jag skämms inte över min härliga stämma framför honom. Så när jag skulle gå in med några korgar på lagret var jag på strålande humör och gick in och sjöng högt och började dansa på lagret. Sen när jag tittar upp mot dörren så är dörren öppen, och i dörröppningen står brödkillen och kollar på mig som jag vore idioten? Men jag tog upp mobilen ur fickan fort och låtsades prata i telefon med Yami. "Så nu kan jag prata Yami! Jag hade mobilen i fickan så inte chefen skulle se. Men visst sjunger jag fint? Hörde du? Haha aja vi hörs sen" , ungefär så lät det. Och nu hoppas jag att det inte är samma brödkille nästa vecka..
Men back tooo the story. Brödkillen, story 1. Han stod och packade upp allt bröd, sen hade han ställt en vagn fylld med bröd i mitt framför personaldörren. Så när jag skulle ut därifrån så slog jag upp dörren så vagnen åkte iväg. Och rakt på en tant dessutom. Tanten kollade på mig oroväckande och jag sa fort förlåt, sen ser jag hur brödkillen verkligen kollar snett på mig. Men hallå, det var Han som ställde vagnen där!? Jag sprang fort in igen och gick utevägen in till affären.
Brödkillen, story 2. Jag skulle lägga upp alla bullar. Och bullarna är väldigt långt ner, så när jag ska placera dom på sin plats så måste jag böja mig ner. Så jag stod där och böjde mig ner och la upp bullarna. Med rumpan i vädret och en brödkille i närheten så visade det sig att det inte alls är en bra mix. Jag kände hur någon stod och stirrade på mig. "Vad gör jag för fel nu?" tänkte jag. Sen ser jag att brödkillen bara står och glor. Båda fick ögonkontakt och det blev väldigt pinsamt. Jag menar.. Han är lite för gammal för mig, oooch en brödkille. Allt fortsatte som vanligt förutom rumpan i luften. Men sen ska han gå bakom mig, och jag märker ingeting, så när jag ska böja mig ner fort så slår min rumpa in rakt på hans ben. Snacka om att det kändes som att jag hade jätte röv.
Brödkillen, story 2. Han höll på att avsluta sitt arbete på lagret. Och det hade jag ingen aning om. Och det brukar alltid vara tomt på lagret. Dom enda som hänger där är väl jag och Pettri. Och jag skämms inte över min härliga stämma framför honom. Så när jag skulle gå in med några korgar på lagret var jag på strålande humör och gick in och sjöng högt och började dansa på lagret. Sen när jag tittar upp mot dörren så är dörren öppen, och i dörröppningen står brödkillen och kollar på mig som jag vore idioten? Men jag tog upp mobilen ur fickan fort och låtsades prata i telefon med Yami. "Så nu kan jag prata Yami! Jag hade mobilen i fickan så inte chefen skulle se. Men visst sjunger jag fint? Hörde du? Haha aja vi hörs sen" , ungefär så lät det. Och nu hoppas jag att det inte är samma brödkille nästa vecka..
Kommentarer
Trackback
